Idag har jag vandrat. I rask takt till Primark, i mycket långsam takt i en halvtimmes kö på Primark för att byta några plagg mot 13 pund, i lagom takt längs hela jävla Oxford Street, in och ut ur affärer, ända till Annas jobb. Där fick jag sitta ner ett tag och bli bjuden på chai-latte. Sedan vandrade vi hela vägen hem. Och jag har inte ens ont i fötterna, tack vare att jag bytte ut de där skorna igår, mot ett par mycket bättre. Och killen som ville ha mitt nummer var tack och lov inte där - så jävla win!
Imorgon är det dags för Gumball 3000. Vet ni vad det är? Förmodligen inte, jag hade i alla fall ingen aning och jag är inte det minsta intresserad. Men nu har Anna plötsligt ingen att gå dit med, så då får man lov att vara en god vän och ställa upp som sällskap. Det här är alltså något sorts rally där rika och kända människor åker igenom Europa och visar upp sina lyxiga bilar. Och detta startar visst i London. Kul. Det finns nog ingen som är lika ointresserad av bilar som jag. Möjligtvis folk bosatta djupt in i djungeln som aldrig hört talas om en bil. Men bortsett från dem. Då kommer jag etta. Men som sagt, vad gör man inte för husfriden? Och det är kanske där jag träffar den där rika engelsmannen jag pratade om i förra inlägget. Vi får se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar