Just another day at work

Jo, igår hände en väldigt lustig sak:

Jag stod på jobbet och väntade ut regnet när en liten kille kom fram och började snacka. Han var sisådär tolv år och skitsöt.

Grabben: Do you watch Big Brother?
Jag: Nope!
G: Ok, well you know the voice they have on the show?
J: No.. Not really.
G: Anyway, I think if he was here, he would probably say something like "Day one, and the little man is trying to get this hot girl's phone number"
J: .... What!?
G: Yeah... So do you think he's right? Can I have your phone number?
J: Ehm.. No, I don't think so.
G: I can't have your number?
J: Haha, noo...
G: Why not?
J: Eeh, I have a boyfriend. (Nej det har jag inte, men i vissa lägen får man ljuga)
G: Well, he doesn't have to know right? I won't tell him if you don't!
J: Hahaha cool.. But no honey, I don't think so!
G: Come on! Why not? We could just go out for some drinks and see what happens!
J: HAHA! Ooh, you're cute! But naa, I'm not gonna give you my number!
G: Ok...

Varpå han gick därifrån. Och DÅ såg jag kamerorna en bit bort. Shit.
Men några vuxna kom fram efter en stund och förklarade alltihopa, att det var en pilot till något program som ska visas på Channel4. Detta kommer inte visas på tv, utan mest för att pitcha idén vad jag förstod. Var det okej för mig? Kunde jag skriva under? Blablabla. Självklart!
Sen sa de att de gärna skulle vilja att lillkillen faktiskt hittade någon som gick med på att ge honom sitt nummer, och kunde jag tänka mig att vara den? SJÄLVKLART!

Så grabben fick komma fram en gång till, säga samma grejer, och jag fick släppa fram min fantastiska skådespelartalang och låtsas reagera på samma sätt som innan, med undantaget att jag till slut sa "You know what? You are so cute, I'm actually gonna give you my number! You'll call me right?" "Oh yeah!" sa han, och sen var vi färdiga.

Sjukt random, lite pinsamt, väldigt roligt. Jag är oerhört glad att det inte kommer visas på tv, men samtidigt lite ledsen att jag inte kommer få se det.
Så, det var det! Spring och lek!