torsdag 13 maj 2010

Har ni sett, kanal ett!

Helt plötsligt har jag fått någon tråkig inställning att jag inte vill blogga om jag inte har något extraordinärt att skriva om. Att jag liksom vill låta er slippa höra om vardagstrams. Men så kan vi ju inte ha det, för då blir det inte mycket bloggande!

Så här kommer ännu ett trist inlägg om ingenting:

Just i skrivande stund värker magen lite lagom mysigt pga två dagars intensivt godisätande. Carro, Anna och Jennys vän, är här och hon tog med sig en jävla massa svenskt godis. Och jag fick en ny favorit - marabou med polka. Fan vad god den är!
Anna har precis färgat håret. Hon gjorde första omgången i förrgår och det blev lite för rött. Det har varit ren och skär njutning för oss andra som med all rätt kunnat skrika "GINGER!" så fort hon kommit in i rummet. Men ikväll blev hon lite mer brunhårig. Och det är fint. Det är förvisso rött också, men det var inte vad flickebarnet var ute efter denna gång.
Imorgon ska vi upp i ottan och shoppa tills vi droppar. Det känns strålande på alla sätt utom två: 1. Att jag sedan ska jobba hela kvällen, efter att ha sprungit runt på stan sedan gryningen. 2. Att klockan är halv två nu och klockan kommer ringa runt 7 imorgon skulle jag tro.
Men vad gör man inte för vårgarderoben?

Så, det var väl meningslöst och bra? Thank you!

Förresten, ifall att det där med "ginger" inte ringde någon klocka så vill jag att ni ser det här klippet. Det har förändrat mitt liv. Litegrann. Det har i alla fall förändrat min syn på rödhåriga. Litegrann.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar