Roomiesarna kom aldrig hem i natt (det är lugnt, jag har pratat med dem nu och de lever), så jag fick vara ensam hemma hela natten. OCH JAG KLARADE DET!
Jag har varit skitskraj för att vara ensam här i lägenheten, och fasat för hur det ska bli om några veckor när Anna och Jenny åker hem till Sverige i några dagar. Men nu känns det verkligen lugnt. Det var ju skönt. Förutom att jag drömde om den där jänkaren, så nu kommer det ta ytterligare ett par dagar innan jag kommer över den här töntiga lilla crushen. Damn it!
Men, solen skiner, himlen är klarblå och om 20 minuter ska jag promenera till Covent Garden och skära tvål för pengar. Livet kunde säkert vara värre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar