Drama

Idag är det söndag, och det är sista dagen på en vecka som kan ha varit den konstigaste i mitt liv. På både gott och ont, men mest ont tror jag.

En massa dumheter har hänt men huvudattraktionerna var:

Torsdagsdejten med en kille från marknaden. Vi hade en sjukt trevlig och rolig kväll och klickade verkligen. Han undrade sedan om jag ville följa med honom hem och jag avböjde artigt därför att
1. Det var första dejten och säga vad man vill om mig men... Nej.
2. Jag vet tack vare otaliga källor - däribland killen själv - att han är en otrolig player. Alltså på allvar, han borde skriva en bok, den skulle spöa skiten ur "The Game".

Efter det blev han konstigare och otrevligare för varje sekund och när det var dags för hemgång bråkade vi ganska vilt för att han tyckte jag var pryd och jag tyckte han var dum i huvudet. Han ringde mig senare och sa "I'm not going out with you again, just so you know" och jag sa "fair enough!" och så var det inget mer med det. Förutom att han dagen efter kom fram till mig när jag jobbade och undrade om jag ville gå ut med honom igen. Han mindes tydligen ingenting av vad han sagt kvällen innan. Dude...
Tanterna på marknaden som känner honom är i alla fall mycket stolta över mig nu för att jag inte följde med honom hem, och jag har fått nya smeknamnet "The one that got away". Det säger väl allt.

Lördag morgon vaknade jag klockan 7 på morgonen av en massa oväsen. Jag hade sovit ensam i lägenheten då de andra var hemma hos pojkvän / ute på dejt och det visade sig att hon som varit på dejt hade tagit med sig killen och hans kompis hem. Detta pga att de "inte hade någonstans att sova".
Fine, förutom att killens kompis tydligen tagit någon drog som gav honom en brutal snedtändning vilket fick honom att börja bråka med sin polare, hemma i vår lägenhet.
Allt detta visste jag ju inte förrän senare, så från min sida ser storyn ut som så att jag vaknar och hör två totalt främmande män slåss och skrika precis utanför min sovrumsdörr. Jag hör inte min kompis och hon svarar inte när jag försöker ringa henne. Min spontana tanke är "de har dödat henne och nu kommer de döda mig också". Det slutar med att jag kryper ihop i ett hörn och ringer polisen. Jag har aldrig ringt polisen förut och det var jävligt spännande såhär i efterhand, men just då var jag bara fruktansvärt rädd. Jag satt där i mitt hörn och skakade och hyperventilerade samtidigt som jag försökte förklara att det var två män i min lägenhet som antingen skulle döda mig eller lyckas döda varandra. Överreaktion - check!

Tack och lov var min kompis inte död, och hon lyckades få ut mupparna ur vår lägenhet medan jag pratade med farbror polis, så de behövde inte skicka någon. Tyvärr. Jag hade ÄLSKAT att se de där två idioterna bli plockade av polisen.
Det var hursomhelst en rätt oskön start på dagen.

Veckan har dessutom varit speciell av några mindre anledningar som att jag har blivit BFF med en hemlös kille och att jag har insett vidden av höjd VAT (vet inte om ni har någon aning om vad det är?) som nu gör att priset höjs på allt. Och verkligen ALLT. Detta i kombination med att min boss inte kan erbjuda så många timmar just nu gör att jag kommer bli svinfattig inom kort. Tur då att jag numera har kontakter bland hemlösa!