Sjukt jobbigt

Min fot har somnat. Stenhårt. Men jag är så kissnödig så jag tror jag ska sprängas! Kan ju inte resa mig och hoppa bort till toan på ett ben när det andra sover. Hopprörelsen kommer definitivt göra att jag kissar på mig. Jävligt jobbigt läge det här. Tänkte bara dela med mig av det.

Husägare!

Eller... Hushyrare rättare sagt. Nevertheless - vi har hittat ett hus!
De senaste två veckorna har vi letat intensivt efter någonstans att flytta, och det har varit påfrestande som satan. Men nu så, nu har vi hittat vårt place. Det ligger i Tooting i södra London, där det finns ett Primark. Så far so good!
Får flytta in om sisådär 3-4 veckor och jag längtar så jag dör.

Förutom husletandet så har det varit sjukt segt och dött här ända sedan nyår. Fram till i onsdags. Då fixade Isabel en dubbeldejt åt mig och henne. Blind-dubbeldejt dessutom, och det var jäkligt spännande. Vi hängde på Roadhouse och killarna var kul. Dock så drog de ganska tidigt (haha FAIL?) varpå Isabel och jag bestämde oss för att stanna och festa som om det inte fanns någon morgondag.
Det fanns det, den hette Torsdag, och den var ett rent helvete. Men nog om det.
Slutet på kvällen var EPIC. Vi dansade värre/bättre än någonsin förr och träffade på så mycket galna människor. Dels en polare till mitt ex som började med att ge mig en stor kram och säga "He is an idiot, you deserve so much better" (gött) och slutade med att gång på gång försöka hångla upp både mig och Isabel (mindre gött).

Desto lugnare blir helgen hoppas jag. Ingen här har varken råd eller ork att gå ut. Jag väntar till söndag kväll då en violinist på marknaden fyller år och har fest med Batman-tema. Lite lagom udda.
Trevlig helg gott folk! Och välkommen till bloggen Pöket!

SOL!

En till trist grej förresten:

Det har varit pissväder i princip varje dag sedan jag kom hem till London (tack och lov inte lika kallt som i Sverige, men bara tråkigt!) och jag har klagat och klagat om att jag vill ha sol, behöver D-vitamin osv.

Idag är jag ledig och det har varit absolut klarblått och strålande sol hela dagen.

Har jag sett genom fönstret. Tror ni jag har satt foten utanför dörren? Nepp. Och nu har det börjat skymma. Dumma brudjävel, du förtjänar fan att ligga här och dö av D-vitaminbrist!

Drama

Idag är det söndag, och det är sista dagen på en vecka som kan ha varit den konstigaste i mitt liv. På både gott och ont, men mest ont tror jag.

En massa dumheter har hänt men huvudattraktionerna var:

Torsdagsdejten med en kille från marknaden. Vi hade en sjukt trevlig och rolig kväll och klickade verkligen. Han undrade sedan om jag ville följa med honom hem och jag avböjde artigt därför att
1. Det var första dejten och säga vad man vill om mig men... Nej.
2. Jag vet tack vare otaliga källor - däribland killen själv - att han är en otrolig player. Alltså på allvar, han borde skriva en bok, den skulle spöa skiten ur "The Game".

Efter det blev han konstigare och otrevligare för varje sekund och när det var dags för hemgång bråkade vi ganska vilt för att han tyckte jag var pryd och jag tyckte han var dum i huvudet. Han ringde mig senare och sa "I'm not going out with you again, just so you know" och jag sa "fair enough!" och så var det inget mer med det. Förutom att han dagen efter kom fram till mig när jag jobbade och undrade om jag ville gå ut med honom igen. Han mindes tydligen ingenting av vad han sagt kvällen innan. Dude...
Tanterna på marknaden som känner honom är i alla fall mycket stolta över mig nu för att jag inte följde med honom hem, och jag har fått nya smeknamnet "The one that got away". Det säger väl allt.

Lördag morgon vaknade jag klockan 7 på morgonen av en massa oväsen. Jag hade sovit ensam i lägenheten då de andra var hemma hos pojkvän / ute på dejt och det visade sig att hon som varit på dejt hade tagit med sig killen och hans kompis hem. Detta pga att de "inte hade någonstans att sova".
Fine, förutom att killens kompis tydligen tagit någon drog som gav honom en brutal snedtändning vilket fick honom att börja bråka med sin polare, hemma i vår lägenhet.
Allt detta visste jag ju inte förrän senare, så från min sida ser storyn ut som så att jag vaknar och hör två totalt främmande män slåss och skrika precis utanför min sovrumsdörr. Jag hör inte min kompis och hon svarar inte när jag försöker ringa henne. Min spontana tanke är "de har dödat henne och nu kommer de döda mig också". Det slutar med att jag kryper ihop i ett hörn och ringer polisen. Jag har aldrig ringt polisen förut och det var jävligt spännande såhär i efterhand, men just då var jag bara fruktansvärt rädd. Jag satt där i mitt hörn och skakade och hyperventilerade samtidigt som jag försökte förklara att det var två män i min lägenhet som antingen skulle döda mig eller lyckas döda varandra. Överreaktion - check!

Tack och lov var min kompis inte död, och hon lyckades få ut mupparna ur vår lägenhet medan jag pratade med farbror polis, så de behövde inte skicka någon. Tyvärr. Jag hade ÄLSKAT att se de där två idioterna bli plockade av polisen.
Det var hursomhelst en rätt oskön start på dagen.

Veckan har dessutom varit speciell av några mindre anledningar som att jag har blivit BFF med en hemlös kille och att jag har insett vidden av höjd VAT (vet inte om ni har någon aning om vad det är?) som nu gör att priset höjs på allt. Och verkligen ALLT. Detta i kombination med att min boss inte kan erbjuda så många timmar just nu gör att jag kommer bli svinfattig inom kort. Tur då att jag numera har kontakter bland hemlösa!

Happy new year and 9 days more!

DET BLEV EN SVENSK JUL!
Men det vet nog de flesta redan. Jag hade en jävla tur och fick komma med mitt flyg, vi kom iväg tildigare än planerat tillochmed.
Julen var hursomhelst fantastisk och jag är väldigt glad över att jag fick fira den hemma i snön, med hela familjen och alla vänner. Ren lycka!

Kom tillbaka till mitt kära London den 29e och fick inget internet förrän en vecka senare, därav usel uppdatering - som vanligt.
Nyår var som nyår är för det mesta - konstigt och överskattat. Vi hade förvisso jävligt mysigt och trevligt, men det var helt på egen hand. Vi var ett litet gäng på sex birds som körde middag och drinkar hemma i vår lägenhet. Sedan promenerade vi längs med floden så långt vi kunde innan det tog tvärstopp. Ihop med tusentals människor firade vi in det nya året med champagne och fyrverkerier som sprutade ur London Eye. Fyrverkerierna alltså. Men fan vad fett om London Eye hade sprutat champagne. Jag ska pitcha idén med någon till nästa å nyår.

Vi vandrade runt lite i stan i jakt på nåt kul, men insåg rätt snabbt att vi inte riktigt orkade. Det kändes inte så lockande att dela staden med hundra miljoner fulla människor, den ena äckligare än den andra. Så efter att ha bevittnat ett par slagsmål, blivit dragen i håret 15 gånger ("Sorry, but it's just so gorgeous!" "Yeah, but not if you keep touching it with your filthy fingers...?"), och blivit våldskysst med tillkommande boob-grace av någon som jag bara hjälpt att hitta vägen, traskade vi hem.

Nu vill jag egentligen berätta om en massa knäppa grejer som har hänt sedan dess, men man får ju tydligen inte skriva för långa inlägg har jag hört, så jag väntar en minut och skriver ett nytt istället. Ok?