Leffe Blonde

Ikväll har jag varit med min ryska på en belgisk restaurang. Belgo hette den. Svingod mat - jag åt lamm. Ganska dyrt var det också. Det såg ut som en gammal fabrik och vissa i personalen var klädda i medeltidskläder.
Men det bästa av allt var att de hade Leffe Blonde. Nu fattar bara en liten del av mina bloggläsare (who am I kidding, det är väl sådär tio pers som läser detta, fem som gick i min gymnasieklass och fem som inte gjorde det), nämligen de som var med mig på klassresa i Bryssel för ett par år sedan, men det var i alla fall kul.
Innan vi gick därifrån snodde jag med mig en fet toapappersrulle. Med alla kostnader man måste lära sig att leva med i den här staden så har vi bestämt att vi aldrig ska lägga pengar på dasspapper. Det är så jävla lätt att "låna" från restauranger och dylikt. Sjönk jag lite i era ögon nu? Vet ni? Jag bryr mig inte!

Och ja, jag är medveten om att detta var ett totalt meningslöst inlägg men vet ni? Jag bryr mig inte! IGEN!

Äsch, det är lika bra att ge upp. Jenny tjatar dessutom om att jag ska kolla på film med henne. Eller rättare sagt, hon är alldeles för artig för att tjata, men hon ligger här bredvid mig och stirrar rakt ut i luften. Jag hajar vinken.