Seasons of love

När jag stod ute i svinkylan och jobbade så kom jag på en sak. Idag är det exakt ett år sedan jag och Fanny flyttade till London.

För exakt ett år sedan låg vi i det där iskalla men mysiga rummet i Elephant and Castle och var rädda. Vi hade ingen aning om vad som väntade oss. Och tänk vad mycket som hänt under detta år. Sjukt. Att flytta hit har verkligen varit det bästa beslutet jag tagit i mitt liv.

Ey

Har två mycket roliga utekvällar bakom mig men känner mig rätt oinspirerad just nu. Sov till tjugo i ett (svinsent för mig) och nu sitter jag här och är allmänt äcklig bara. Så i brist på nåt kul att bjuda er på så...

Usch. Läskig bild. Och ändå blir jag sådär bögigt "ååh saknar dig baby!!". Madde kommer du hit nån gång eller?

Nu ska jag snart iväg och dra mitt strå till stacken så att säga. Både jag och alla omkring mig skulle må bra av att jag tog en dusch först, men eftersom vi betalar våra egna räkningar nuförtiden har vi ingen värme här hemma - vilket resulterar i att man fryser ihjäl om man klär av sig, särskilt i badrummet. Så man duschar bara när det är absolut nödvändigt. Nu vet ni det.

Det här är jag...

...när jag är färdigmålad, övertrött och låtsas att jag driver med modell-webcam-bilder fastän jag verkligen försöker vara snygg.

Ha en trevlig kväll dååå!

Heathrow by night

Har haft ett konstigt, högst otippat dygn.
Strax innan stängning igår kom min kompis Jimmy förbi mitt jobb för att säga hejdå. Han skulle nämligen lämna London och åka hem till Colombia, förmodligen för gott. Han frågade om jag ville hänga med till Heathrow och jag som 1. Inte hade nåt bättre för mig, 2. Av någon anledning romantiserar hela "spendera TIMMAR på flygplats-grejen" tackade naturligtvis ja.
Efter en öl hemma hos colombianerna åkte jag och tre av grabbarna iväg till Heathrow vid 23-tiden. Och ja, sen hängde vi där helt enkelt. Vi hade med oss lite käk och öl så det gick ingen nöd på oss. Det enda som fattades var väl egentligen det goda humöret, för det var riktigt sorgligt att behöva säga hejdå till Jimmy. Han övergav oss vid 5 imorse och vi andra tog tuben hem. En timme hann jag sova innan jag skulle upp och jobba igen.

MEN! Idag är det fredag. Och är det fredag och man har gäster (Emma fortfarande), ja då festar man. Vare sig kroppen vill eller inte. In i dimman!

Dekadens

Tisdagskvällen på stan blev över förväntan. London är ALDRIG dött. Att jag inte lärt mig det än. Åtminstone om man går på Zoobar. Det var lika roligt igår som alltid annars. Och nästan lika mycket folk. De som satte djupast spår var några sjukt efterhängsna indier, några sköna norrmän, några ännu skönare irländare och några killar som var fantastiskt bra på breakdance. Typ femtio pers stod och bara glodde på dem när de körde sina coola moves. Min självkänsla nådde absoluta botten när de drog in mig i ringen och jag insåg att jag visst inte alls kan dansa. Att inse detta inför 50 pers var lite småjobbigt. Så nu har vi fattat ett viktigt beslut - vi ska börja ta danslektioner. Är så taggad så jag nästan dör!

Nu svävade jag bort lite här, det jag ville ha sagt var att vi hade kul. Punkt.

Nu till något helt annat:
Vi har märkt att man drömmer väldigt mycket i vår lägenhet och inatt drömde jag något som vände upp och ner på allting för ett tag. Jag drömde om en viss skotte som jag lagt högt upp på en hylla långt in i mitt huvud. Nu gjorde han sig plötsligt smärtsamt påmind. Jag vaknade chockad vid 10-tiden och drog ut på en lång promenad längs vattnet för att reda ut tankarna lite. Utan framgång. Resten av dagen har jag läst igenom en massa gamla mail och kollat en massa gamla bilder. Så jävla självdestruktiv brud

You sound like you're from London!

Vi såg Dumpad häromdagen och vi garvar fortfarande åt det här klippet:

Från och med nu ska jag säga så till ALLA britter jag träffar.

Brrrr!

Det var riktigt kallt på jobbet idag, men 8 timmar lyckades jag överleva och nu sitter jag hemma i Pimlico och värmer mig med... en iskall Corona. Anna och Jennys kompis Emma är här denna vecka och ikväll ska vi ut och ta Londons tisdagspuls. Tjiho!

Regler

Jenny skrev en lapp till köksbordet.

Är man dum i huvudet får hela kroppen lida. Och kläderna.

Jag anser mig ha normalhögt IQ för det mesta, och då är det ju himla tråkigt när saker händer som visar på exakta motsatsen. Idag till exempel gjorde jag en hemskt klantig sak:

Vi har en ny heater på jobbet så man inte ska dö av kylan. Den förra var lagom varm så man kunde stå och krama den lite när det var riktigt kallt. Den nya är en dödsmaskin.

Ikväll när jag stod där och skrev ett sms så lutade jag mig vant med ryggen mot heatern. När jag kände att det blev tillräckligt varmt flyttade jag på mig. Då hade jag bränt upp min jacka.

Pälsen på luvan är förstörd och det är en stor fläck på ryggen. Den jackan kostade ca 800 spänn. IDIOT.

Fast alla jag visade det för tyckte å andra sidan att det var väldigt kul. Är man inte smart så får man vara rolig istället. Då är det ju okej.

One two three four, uno dos tres quatro

Ikväll blir det salsa för hela slanten. Salsadubbeldejt tillochmed. Jag är taggad!! Woho!

EXAKT sådär ska jag se ut ikväll.

Mest taggande

Vet att denna låten inte är sådär jätteny, men vad gör det? Vi pumpar den minst 20 gånger om dagen för tillfället.

Vet ni förresten att vi bor 30 sekunder ifrån Themsen? Går man längs strandpromenaden så kommer plötsligt en gata med skitfina vita hus med pelare och grejer, en sån där gata som man går förbi och tänker "woooh tänk att bo här", och typ fem hus in på den gatan - ja, där bor vi. Det är ju nästan larvigt. Och tack vare det så gick jag upp 9 imorse och stack ut på en jogg längs med vattnet. Tack Pimlico.

Jag ska verkligen lägga upp bilder sen när vi kommit mer iordning här. Just nu är det VÄLDIGT rörigt. Det är lite skrämmande hur mycket saker jag lyckats shoppa på mig på inte alls lång tid.
Nu kallar duschen och en macka med kalkon och tranbär som Anna snott från jobbet. Yum!

Pimlico Baby!

Nu ligger jag och Jenny i vår nya lägenhet och väntar på att Anna ska komma hem. Då ska vi köpa en massa öl och börja packa upp och försöka få ordning på alla våra grejer. Vi har sjukt mycket grejer. Jenny åkte fram och tillbaka hela dagen igår med grejer medan vi andra var på jobbet. På kvällen åkte vi tillsammans två gånger och gav upp vid 2-tiden. Imorse, efter att äntligen fått sova ut lite, åkte Jenny och jag sista vändan och NU, nu är allt äntligen på plats. I rätt hus, i rätt hem. I Pimlico. I LOVE IT!

För att alla ni ska komma i samma fina stämning som jag är i så bjuder jag på en video. De här är nya stora pojkbandet i UK. Så. Jävla. Gay.


Det går tyvärr inte att lägga in själva musikvideon här, men jag råder er att kolla upp den på youtube. Ett gott skratt helt enkelt.

Trötthet

Den här dagen har varit en av mitt livs jobbigaste - fysiskt.
Från 08:00 till 20:00 har jag och Jenny varit på resande fot. Sammanlagt 4 tunnelbaneresor och 6 bussresor. Från A.J, Agency i Bethnal Green, gamla rummet, hem till A.J, Muswell Hill för att få referens från min chef, Annas jobb, Agency i Paddington, hem till A.J, gamla rummet för sista grejerna plus deposition från nya killen, Camden Town, hem till A.J och här sitter jag nu. Stinker svett, med dunkande fötter och älskar livet mer än någonsin. Allt har än så länge gått som smort och imorgon får vi flytta in i vår nya lägenhet. Bredvid mig på A.J:s säng ligger en bunt med 2380 pund. Det motsvarar ungefär 28000 kronor. Funderar på att ta pengarna och sticka till Thailand istället men nä, Pimlico är bättre. Pimlico är bäst. BÄST!

Tidigt en söndagsmorgon

Nu har jag precis sovit min sista natt i Bethnal Green.
Ikväll efter jobbet ska jag rejsa hem, packa, packa, packa och sedan lämna över stafettpinnen till den där Johan.
Jag kommer först flytta in hos A.J i ett par dagar tills vi får tillträde till nya lägenheten.

Det känns lite märkligt, men framförallt galet kul! Jag längtar så!
Nu frulle. Ha en skön söndag you lucky bastards som inte behöver jobba! (Säger hon som för tillfället har en arbetsvecka på 4 dagar i veckan, 6 timmar per dag. Kan knappast klaga...)

Jacob vs Edward

Nu när jag ändå är inne på det spåret så måste jag visa ett annat roligt klipp. Särskilt för alla 3 miljarder twilightälskare där ute. Jag ger er Taylor Lautner i SNL:

JOHAN ÄR BÄST I VÄRLDEN!

Nää, varken min bror eller bigkasp bör ta åt sig. Här handlar det nämligen om Johan som var här på visning igår. Han ringde ikväll och sa "Yes, jag tar rummet".
Så jag kommer få tillbaka min deposition! Hade förlorat drygt 6000 spänn annars så det var ju inte helt oviktigt.

Det blev en enda lång filmdag från början till slut. Jenny kom ju hit med sushi och då såg vi 500 days of summer. Har ni inte sett den se den, som Filippa Bark skulle ha sagt. Mycket bra rulle om ni frågar mig.
Anna slöt upp när hon slutat jobba och då såg vi Green Street Hooligans. När den var slut kollade vi en massa roliga klipp på Youtube. Det är så härligt med såhär pass nya vänskapsband, för vi har så mycket nytt att visa varandra. De har en massa roliga grejer som jag aldrig sett och tvärtom. De hade t.ex. aldrig sett eller hört Stephen Lynch. Oh come on!

En dag i livet

Klockan är halv två och jag har fortfarande inte rest mig ur sängen. Har istället ätit lång frukost och tittat på Linas Kvällsbok och läst lite Breaking Dawn.

Nu ligger jag och lyssnar på Otis Redding - svinskön musik att ha i bakgrunden faktiskt. Under tiden man gör andra saker. Som att tala om för en underbar människa att man inte vill ha något mer än vänskap t.ex. Vem sa att man inte får något gjort om man bara ligger i sängen hela dagarna?

Snart kommer Jenny hit med sushi. Hon är också ledig idag och hade lika tråkigt som jag, så jag lockade hit henne med en massa bra filmer. Alldeles lagom aktivitet en regnig fredag.

Visningen ikväll gick bättre än den förra tror jag. Vet inte om den här killen ville ha rummet, men han verkade klart mer intresserad. Plus att han var skittrevlig och söt och jag blev lite förälskad i honom. "Okej, du kan få flytta in. Om jag får bo kvar också....?"

Direkt efter visningen tog jag ett språng in till stan och drack några öl med min chef och en kollega. Mycket trevligt och lite läskigt, för jag känner av två öl BETYDLIGT mer än vad man borde. Är det möjligtvis någon här som inte äter tillräckligt bra mat om dagarna?
Guilty.

Imorgon är jag ledig och har absolut ingenting inplanerat. I love it!
Eftersom jag fick en sån kick av att springa idag ska jag nog försöka göra det imorgon också. Dessutom är jag lite sugen på att gå på bio. Själv. För första gången i mitt liv. Jag lockas väldigt av tanken att se Avatar i en tom biosalong (vilket är möjligt om man går på bio mitt på dagen). I annat fall ligger jag i sängen hela dagen och ser på film och läser. Inte helt fel det heller.

Nu svider mina ögon av trötthet, så jag ska lämna medvetandet för idag, god natt.

Total lycka

Nu är en ansökan ifylld och inlämnad, pengar överförda och LÄGENHETEN ÄR OFF THE MARKET OCH VÅR!
Det kan fortfarande skita sig, för att tänka pessimistiskt, men i nuläget ser det väldigt ljust ut.

Jag har så mycket glädje i kroppen att jag nyss gick ut och sprang - bara för att bli av med lite energi liksom.

Nu ska jag bara dega järnet här hemma tills ikväll då jag ska visa mitt rum för en ny snubbe. Om bara den lilla detaljen också kan lösa sig nu, att jag hittar någon som vill ta över mitt kontrakt, ja då kommer jag vara ute och springa hela dagen imorgon!

OMG

Vi har hittat vår lägenhet.
Inte bara en lägenhet vi kan tänka oss att bo i, utan VÅRAN lägenhet!

Den är verkligen Helt. Jävla. Perfekt.

Kan börja med att tala om att det varit så mycket de senaste dagarna att jag nog kommer få magsår - visningar, möten med agencys, egna visningar för mitt rum, samt jobb och några tappra försök till ett socialt liv. Thank God att jag köpte den där kalendern, skulle aldrig klara mig utan den just nu.

Ikväll var det då alltså dags för ännu en visning. Jag mötte upp A.J efter jobbet och vi åkte tillsammans till Pimlico. De hade aldrig varit där, och jag hade varit där en gång, för ungefär ett år sedan när Fanny och jag höll på att bli blåsta på en massa pengar.

Vi hade alltså inga förväntningar över huvud taget. Men direkt när vi kom upp ur tunnelbanan så fick alla tre en väldigt bra känsla. När vi sedan såg huset blev vi alldeles fladdriga i magen. Så jävla fint! Inte kan väl vi bo här? Det är säkert skitfult på insidan...

Bild snodd från Google.

Sedan fick vi komma in i lägenheten och fjärilarna i magen förvandlades till lyckliga jättefåglar. Det är inte klokt vad fint det var! Jag kan fortfarande knappt fatta det. Vi visste på en gång att vi skulle ha den här lägenheten, så imorgon ska vi åka svintidigt till agencyn och fixa lite pappersarbete så att den blir vår. Lika lycklig som jag är, lika skräckslagen är jag över risken att vi inte får den. Då kommer det bli MYCKET svårt att resa sig och börja om från början igen. Tro mig - det GÅR inte att hitta en lika fin lägenhet för det priset i London.
Behöver jag förresten ens nämna att detta är i zon 1, ett par minuter från Themsen, och med 24:an (min favoritbuss) precis utanför dörren?

Nu pojkar och flickor, nu ber vi. På riktigt. Knäpp händerna och be för att jag ska få den här lägenheten imorgon, kom igen! För eran skull om inte annat, om ni kommer och hälsar på mig någon gång så kommer ni vara tacksamma för att jag bor där!

Tisdag är det va?

Har just haft visning av mitt rum och det gick väl bra, men killen var jäkligt likgiltig och jag har ingen aning om ifall han gillade det eller inte.
ÅÅÅH jag vill bara att allt ska lösa sig nu så att jag får flytta ihop med A.J nån gång! Igår kläckte Anna ur sig "Asså, ni MÅSTE låta mig laga mat åt er typ varje dag!"
.... eh, ok.

Det kommer bli underbart att bo ihop med de här små liven, jag trivs otroligt bra ihop med dem. Ikväll har vi ytterligare en visning att gå på. Hoppas den är bra!

Lalala

Jag har ägnat största delen av kvällen åt att städa hela huset, för imorgon ska en kille komma och kolla på mitt rum och om det finns en gud så kommer den här killen vilja flytta in och ta över mitt kontrakt så jag kan flytta ihop med mina tjejer istället!
Så nu ber vi för det, okej? Det gick ju så bra sist vi bad ihop. Hjälp mig den här gången också please.

Resten av kvällen har jag klottrat i min nyinköpta kalender. Jag har inte varit i behov av en kalender sedan jag gick i skolan, men nu händer så mycket saker hela tiden så jag kan omöjligt komma ihåg allt själv. Man är ju ingen ungdom längre ni vet. Jag blir ju för tusan 21 om 24 dagar!
Och på tal om födelsedagar så har jag just fyllt i alla födelsedagar jag kunde komma på i kalendern. Tog lite hjälp av Facebook också. Så betyder du verkligen något för mig, så finns din födelsedag nedklottrad i min kalender, spännande va?

God natt på er nu mina barn!

Vill ni höra något pinsamt?

Häromdagen var jag och bowlade med några polare (och förlorade STORT). Efteråt fick vi syn på såna där köra-bil-maskiner och en av grabbarna sa "jag ska lära dig köra bil!"

"Eeh, ursäkta, jag har körkort." sa jag och gav honom en bitchblick varpå jag satte mig i "bilen" för att visa.

Koppla ur, i med ettan, gasa. Busenkelt! Kände jag, tills grabben sa "det där är bromsen."

Så går det när man får sitt körkort i flingpaketet.

Det är nog tur för alla parter att mitt körkort ligger tryggt och knappt använt i plånboken, i ett annat land än ni befinner er i.

I taket lyser stjärnorna

Jag såg precis den här filmen och jag grät och grät och grät. Det var länge sedan jag grät så mycket till en film. Jag har alltid hulkat som fan till "Vid din sida", men då har jag alltid kunnat springa ner och krama min mamma som tröst. Och för att liksom övertyga mig själv om att MIN mamma fortfarande finns kvar. Nu kan jag inte det och det är lite jobbigt.

Något annat som är lite jobbigt är att min lillebror fyller 13 år idag. Tonåring! Dels är det jobbigt för att han inte borde kunna bli så stor, dels är det jobbigt för att jag oerhört gärna hade velat vara där och fira honom på den här stora dagen.

To wrap it up: Det är jobbigt nu.

Tom the landlord

Det här inlägget är i princip bara till Fanny, så ni andra kan ju göra som ni vill, ni kommer inte tycka att det är nå kul, men läs eller läs inte!

Minns inte om jag nämnt det, men jag, Anna och Jenny håller för tillfället på att leta efter en ny lägenhet åt oss tre, då vi tycker att vårt förhållande kommit till den punkten att man bör flytta ihop.
I fredags hade Anna fixat en visning åt oss så hela lilla familjen åkte till Parsons Green. När vi kom upp ur tunnelbanan insåg jag att "Hey, här känner jag igen mig".
"Jag har varit på visning här förut!" sa jag till de andra. Lustigt.
Anna sa "landlorden ska möta oss utanför tunnelbanan" och jag tänkte "Hmm, det gjorde den förra landlorden också".
Jag frågade vad landlorden hette och Anna svarade "Tom tror jag".
Yes, samma kille som förra gången. Och förra gången, det var för nästan ett år sedan när Fanny och jag letade lägenhet.
Och Fanny, Tom mindes oss! Han sa "Just det, det var ju er jag försökte locka hit genom att säga att Daniel Radcliffe bott här!"

Vi fick åka omkring i Toms bil och kolla på några lägenheter som vi inte ville ha, men det gjorde inget, för Tom är en av de skönaste människorna jag har träffat.
När vi var klara sa han "Ja, men då ses vi väl om ett år igen då."
"Yep, third time's a charm!" sa jag och sen var det slut på den lilla historien.

Jag SA ju att ni andra inte skulle tycka det var nå kul! Varför läste ni ända hit ner för då? Skyll er själva!

Säng säng säng sova sova sova

Jag har äntligen fått en ny säng. Och det hela gick ganska skumt till. Hela förra veckan var jag hos min agency och tjatade och de sa "den här veckan får du den definitivt!". De skulle ringa dagen innan så vi kunde arrangera så att jag antingen var hemma, eller lämnade mitt rum olåst eftersom de annars inte kunde komma in med nya sängen. När det blev lördag och de fortfarande inte ringt hade jag hunnit bli riktigt lack. Men när jag kom hem på förmiddagen efter att ha spenderat natten hos A.J så stod det plötsligt en sprojlans ny säng i mitt rum, och den gamla jättemadrassen var borta. Men mitt rum var fortfarande låst. WHAT? Jag tror det var änglar som gjorde det. I annat fall finns det någon som har nyckel till mitt rum och jag vet inte vem denna någon är.

Skit samma. Nu har jag i alla fall en stor, fin, skön, bra, fler adjektiv, säng och jag njuter!

Överskrift

Hej hallå där ute. Julia kom precis innanför dörren, drog igång lite Regina Spektor och somnade bums - utmattad av alla känslor, tror i varje fall vi.
Vilka är vi då?
Jo, Julias ängel och djävul. Ni vet, de där grabbarna som sitter på varsin axel och försöker få henne att välja rätt respektive fel. Det är ett rätt kul jobb i vanliga fall, men att sitta på just Julias axlar slår taossfan allt! Hon är skitrolig på så vis att hon sällan kan se skillnad på oss. Hon vet nästan aldrig vad som är rätt och fel. Ibland vet hon vilket som är rätt, men då lyckas hon alltid övertala sig själv (och ofta även omgivningen) att det ändå är okej att välja tvärtom. Hon simmar verkligen runt i sin egenkokta soppa dag ut och dag in. Det är hysteriskt kul att se!
Vi gör det ju såklart lite värre också genom att sätta henne i extra kniviga situationer då knappt ens en människa med stark karaktär skulle lyckas välja rätt, än mindre den här lilla veliga typen.
Den senaste tiden har vi spelat henne en massa små roliga spratt och försatt henne i väldigt jobbiga sitsar. Så just nu är vår leading lady en väldigt förvirrad sådan, och det ska hon få fortsätta vara. Vi jobbar nämligen som så att vi låter henne komma ruskigt nära en lösning, ett beslutstagande, och DÅ när hon minst anar det så rycker vi undan mattan under hennes fötter och bjuder på en vändning av något slag som gör att hon blir sådär härligt frustrerad igen.

Nu ska vi låta flickebarnet sova. Vi själva ska brainstorma lite på nya problem till henne. Kul!

Why God, why?

OM JAG NU FRYSER SÅ FÖRBANNAT - VARFÖR LIGGER JAG HÄR I BARA ETT LINNE?

Frågar jag mig just nu. För herregud vad jag fryser.

Ska göra något åt det nu, ta en varm dusch och sedan göra mig en kopp te. Det borde hjälpa.
Jag vet att ni har det mycket kallare i Sverige än vad jag har här, men man kan inte jämföra lidande ni vet.

Must be the reason why I'm freezing my ass of

Idag var den kallaste dagen London sett på 20 år.
Sa någon på marknaden. Hur tillförlitlig den källan är vette17, men SATAN vad kallt det var idag! Och självklart valde vädergudarna att bjuda på denna kyla just den dagen då jag skulle jobba 8 timmar istället för de vanliga 6. Jag vet att jag som svensk viking borde vara tålig, men nääe någon måtta får det vara - jag höll på fullaste allvar på att frysa ihjäl.

Till kvällen hade jag viktiga och lite jobbiga saker, vuxna saker om ni så vill, att ta itu med. Dessa "sjukanmälde" jag mig från och bokade istället in en högst spontan middag med min gamla flatmate och tibetan Tashi. Hon är suverän. Alla borde ha en egen tibetan, jag tycker lite synd om alla er som inte har en.
Efter god middag på Nando's gick vi 15 meter till närmaste pub och drack öl. Och när vi var klara med det så bjöd London inte bara på kyla, utan även på...

SNÖ!!!

Okej Kylan, allt är förlåtet.

Samtal mellan Fredrik och Andreas den 29:e december 2009:

F: Hej gubben.
A: Tja mannen.
F: Jag har kommit på värsta coola grejen till nyår!
A: Vadå?
F: Aa, vi sätter upp ett lakan, helst vitt, på väggen, så kan vi ta typ mingelbilder framför den.
A: ...?
F: Jo men asså, tänk dig själv! Det kommer ju bli skitsnyggt. Och så ser det lite extra proffsigt ut, som om det var värsta photoshooten typ.
A: Aa, joo, det låter ju faktiskt coolt asså. Haru nåt lakan?
F: Jaja för fan, det fixar jag. Men jag tänkte att vi kan ta din grymma kamera, det är lugnt eller?
A: Nja, jag hade egentligen inte tänkt ta med kameran den här gången. Så jävla mycket folk och sprit du vet, den kanske går sönder.
F: WHAT? Ska du INTE ta med kameran? Då går det ju inte va fan, eller ska jag ta alla mingelbilderna med min mobil hade du tänkt?
A: Nää det förstås...
F: Nää precis, tänk lite.
A: Okej, jag tar med kameran. Fan nu blev jag faktiskt lite taggad på det här. Det kommer ju bli ASSNYGGA bilder, så lägger vi upp dem på fejjan sen så kan alla se hur snygga vi var och hur kul vi hade på nyår!
F: I KNOW!! Haha Fanny tyckte att det verkade lite bögigt att sätta upp ett lakan, men det är det ju inte..?
A: Nehee, verkligen inte. Hon kan va bögig.
F: Eller hur, säger nån att lakanet är bögigt så säger vi bara "Kan du va själv!".
A: Hahaha jaa då håller de nog käften sen!
F: Underbart gubben.
A: Bjjaa eller?
F: Yes rock on!
A: Bye mannen!
F: Tja!

Yeah right

Såg just denna annons. Alltså... Okej, LITE bitigare har han kanske blivit, men seriöst! Det är väl ingen i hela världen som på allvar tror att han såg ut sådär innan? Jag kan också spänna ut min mage, vill ni se? Nej okej, en annan gång kanske.

MEN!

Hur grinig blir man inte när man öppnar sin inkorg, ser ett mail med en invite från Voddler, som man längtat efter, och så GÅR DET INTE ATT ÖPPNA LÄNKEN? Den finns liksom inte. Vad gör man då? Någon som vet?

Jag vet i alla fall vad jag ska göra NU. Dra täcket över huvudet och sova like it was 1989 (ja då sov jag BRA!).

Det där är inte jag, men nog är det väl lite likt?

Me <3 TV6 Play 4-ever!

Vet ni vad som gör mig lycklig just nu?
Att imorgon börjar Paradise Hotel igen.
Gör det mig patetisk? Couldn't care less!

Ståfräs

Glömde berätta en lite sjuk grej som hände på nyårsafton. När jag kom upp ur tunnelbanan i Camden och skulle möta tjejerna så hör jag plötsligt ett "nämen!" och blir överfallen av två av mina gamla flatmates, Kristian och Niklas. Det hör till saken att de inte bor i London längre, utan bara var här över nyår. Det är lite coolt att springa på folk man känner på gatan sådär, med tanke på att det finns typ 8 miljoner människor i den här staden. Plus att det var jäkligt kul att träffa grabbarna såklart. Senare på kvällen sprang jag dessutom på ett par fransmän som jag hängt med några gånger, och det här var ANDRA gången jag stöter på dem ute på stan. Också kul, men mest blir jag irriterad och ställer mig frågan: "Varför springer jag aldrig på Jude Law?"

Det var skitmysigt att ha Sanna och hennes kompis Sofie här i natt. De är fortfarande i London men ska bo med skolan nu, så de sov bara hos mig en natt. De ska vara här en vecka och vi ska ses mycket och det ska bli skitkul! Roligast än så länge var igår kväll när killen mitt emot oss på tunnelbanan hade lite väl tajta byxor för sitt ståtliga praktstånd. Som han för övrigt satt och smekte lite diskret. People...

Tack London!

För det bästa nyårsfirandet i hela mitt liv.

Det blev en riktigt bra kväll faktiskt! Efter "tapas" och alkohol hos A.J drog vi till en mycket kär pub och bjöds på vin och fantastiskt trevligt sällskap i form av ett gäng britter. Strax före tolv drog vi oss ner till Trafalgar Square och tillsammans med typ sextio tusen andra festprissar såg vi fyrverkerier och sjöng Auld Lang Syne. Ingen kunde texten, men det spelade visst ingen roll.
Alla i gänget fick en kyss på tolvslaget, och vill ni veta nåt riktigt klyschigt? Precis när vi alla kysst in det nya året började det snöa. SO CHEESY! Men ändå fint.

Sedan vippades vi in på ett par pubar och till slut åkte jag och tjejerna hem till A.J och kalasade upp de sista snittarna och njöt av hur fulländad kvällen varit. Men mest av allt hatade vi Jenny för att hon hånglade hela kvällen med den absolut snyggaste killen någon någonsin sett. Jag vet att jag lätt överdriver sådant i den här bloggen, men den här gången är det på riktigt. Han såg ut som Måns Zelmerlöv fast SNYGGARE! Så var han ju modell också. Fyfan. Jävla Jenny.

Idag blev det en hardcore bakisdag fastän ingen egentligen var riktigt bakis (tro det eller ej). Även på den punkten lyckades vi galant, alla blev verkligen lagom wasted, vissa lite mer än så, men ingen blev för mycket. Well done!

Imorgon kommer Sanna Öl hit och det ska bli himla roligt! Måste bara orka jobba morgonskiftet, så med andra ord borde jag säga godnatt nu. Godnatt!